Wadköpingsloppet
Datum:
2010-02-08
Tid:
21:14:32
Så kommer ju lilla nerven fram. Inte lusten att placera mig, att vara bättre än någon annan men ändå fanns det något där. Det där som kommer fram så fort någon dragit en startlinje. En vilja att prestera, köra på. Kroppen spänner sig gör sig redo.
Det är kallt, jag ser hur mätaren visar på allt fler minus. Jag inser att jag är allt för lätt klädd. Bara skins och tunna löpar tights. Jag förbannar mig själv för min nonchalans och min dumhet. En otroligt snäll man i grannbilen på parkeringen löser dock mina problem genom att höra mitt dilemma och låna ut sitt eget extrapar. Möte med såna människor ger mig hopp om mänskligheten.
Väl på startlinjen, nykissad och precis lagom varm om benen känner jag den välbekanta oron i kroppen. Kroppen gör sig redo för race. Men jag är beslutsam. SKA inte tävla. Ställer mig medevetet sist i min fålla. skuttar runt lite lätt för att hålla värmen. Starten går och jag kan till min glädje känna att vallaklisteret sitter som smäck. jag bara kliver upp för första backen. Inga problem trots att det är köer och man bara kan hasa långsamt.
Köerna fortsätter genom hela skogen mer eller mindre. Det är trångt, krokigt och kuperat. Uppför och nerför går det, md tvära svängar. Det är inte ens kaos för alla runt mig har för länge sen gett upp tanken på att kunna köra på. Vi gör det vi svenskar är bäst på. Vi köar, snällt och lydigt knatar vi på oavsett om vi befinner oss på ICA eller i skidspåret.
Min vara trogen hade jag pulsklockan på. Så lite skojig tider. Jag knäppte vid varje femkilometare.
1 45.04
2 22.21
3 25.43
4 24.28
5 26.57
6 21.50
7 25.29
8 27.43
totaltiden 3.39.
Ingen toppnotering och ganska precis en halvtimme efter min förra tid. Första tiden är ju inget att skryta med men i överigt är jag nöjd. kan jag hålla mig under halvtimmen på femkiolmetrarna så klarar jag öppet spår på en arbetsdag inklusive lunch.
Får man ävl vara nöjd med.
OCh nöjd är jag. Mår bra gör jag också. Aldeles väldigt bra. Men det kära nyfikna bloggläsare, beror inte bara på skidåkning.
På danska kallas dom sommerfugler.
Låg
Datum:
2010-02-02
Tid:
21:37:48
Idag fick jag en virtuell käftsmäll. Nån hittade alla mina svaga punkter och kastade sig över dom. Det är otroligt hur illa man kan göra nån med ord. Såga mig för att må bättre själv. Det är så lågt, så elakt och ändå biter det sig fast med starka klor.
Det löjliga är att jag borde ju bara ha slutat läsa men det är fan ta mig omöjligt. Mening efter mening med knivstick som sliter en i bitar. Krossar den lilla självkänsla man mödosamt byggt upp.
Då finns dom, vännerna. Någon som kan få en att försiktigt ta upp spillrorna som fallit i golvet. Betrakta dom och
kanske tycka att det kan vara värt att spara dom ett tag till.
skidor!
Datum:
2010-02-01
Tid:
20:48:31
Hade en kanonfin skiddag igår uppe i Ånnaboda. Trött men betagen av naturen. Hade glömt kameran men det var nog tur för annars hade jag intre kommit nånvart och dessutom hade mitt sällskap fått ännu tråkigare. Han var betydligt snabbare än jag men snäll så han väntade och lånade till och med ut sina långa stavar så att jag skulle kunna staka bättre.
Idag är det vila och uppladdning inför onsdagens tuffpass i de kuperade Almbyspåren. Fast först lite gym på friskis i morron så att armarna är lagom mos. Nu ska jag gå ut och gå en liten sväng och njuta av vädret. Det är så fint att jag blir aldeles lycklig.
Lilla hopplöst romatiska jag kan inte låta bli att älska snön. Visst vore det nice att ha nån att hålla i handen men det funkar bra utan också. Ska jag ha nån hand att hålla i ska det tillhöra ett par ögon som jag drunknar i också. Jag vill gärna tro att det finns nån därute som kan ge mig fjärilar i magen.
Det är ju inte samma sak att skaffa bil som att hitta kärleken. Om det vore en ny bil skulle man bara kunna gå på egenskaperna. Snygg, trygg, hänger med på det jag vill göra, miljövänlig, billig drift och krocksäker. Sån finns det. Men jag är ju hopplöst romantisk så jag vill nöjer mig inte med den perfekta mannen. Han måste ge mig fjärlilar i magen också...
Längtan efter blodsmak
Datum:
2010-01-28
Tid:
19:35:56
Jag sitter i soffan och längtar efter blodsmak. Att få ta i , flåsa som en galning, känna benen stumna och kroppen skrika i protest. Det var så länge sen. Vecka efter vecka har jag nu hållt igen, planerat in lugna pass, distans, inget flås. Inget jobbigt.
Inget som kan trigga de jäkla lungorna att slemma ihop sig, svullna upp och bli trasiga igen.
Jag har tagit det lugnt. Jag inhalerar varje morgon och varje kväll. Något som jag inte gjort på flera år. Ändå sitter jag här med trasiga lungor igen. I måndags kändes det rätt ok. Åkte och simmade, visst tog jag i men inte länge och inte max. Bara de sista 8 femtiorna och det var inte flåset som tog slut utan benen. I tsdags körde jag intervaller. Gick bra. Pulsen gick lätt upp dit den skulle och det var inte speciellt flåsjobbigt så det borde ha varit ok.
Det var det tydligen inte.
Vilade igår, kände att det inte var ok. Idag var det sämre. Vilar idag med. Det är trångt och hostigt. Trasigt i bronkerna, dom stora första delarna av rören. Det är där det slemmar igen.
Shit vad trött jag är på det här.
Jag vill rusa ut, kasta på mig skidorna och staka mig slut i spåret. staka till benen darrar och jag inte kan ta ett enda stavtag till.
I stället sitter jag i soffan och slöar framför TVn. Som så många svenskar drömmer om.
En dag i mitt liv.
Datum:
2010-01-26
Tid:
21:28:14
Vad skriver man om efter förra inlägget?
Allt man kan tänks skriva om faller platt. Mitt eget futtiga liv och mina små problem är ju bara fjoms när människor slåss med sina vänner om den lilla mat som delas ut. När den illegala barnhandeln bomstrar i spåren efter krisen. Människor som ser chanser att sko sig på andras katastrofer. Man varnar nu öfr att barn försvinner från sjukhusen. Det stjäls barn ur denna katastrof för att rika människor i världen är beredda att betala stora belopp utan att fråga för att få ett barn.
Så jag kliver rakt in i något totalbanalt, en dag i mitt liv.
En helt vanlig tisdag i en träningstokas liv
06.10
Klockan ringer strax efter sex men jag har vaknat själv några minuter innan så att jag hinner slå av klockan innan den börjar sin hiskeliga olåt. Rätt ut i badrummet för att inhalera första av dagens fyra doser. Lite vatten i håret och några drag över fransarna så är man klar med det feminina.
Gröt, macka, pro viva och en kopp té inmundigas medan tidningen får berätta vad som händer i världen.
Vid sju åker dagens träningkläder ner i väskan ihop med lite frukt och dagens matlåda.
7.15
Kliver jag in på jobbet. Sätter på datorn och kollar dagens möten. Första klinikmötet vid nio så jag hinner kolla mailen och förbereda mig lite.
09.00
Mötet börjar. Idag är det barnklinken som ska prata om termer och begrepp. Det är inte jag som har den här kliniken så jag är bara med som åhörare och ser och lär. Det är spännande att se hur grupperna utvecklas och samarbetar i den här situationen som är så stor för dom.
11.00
Åter vid datorn gör en sammanfattning av vad som sagts och vad jag ska komma ihåg inför min egna möten senare. Pratar även lite med Beatrice som också är VoL-samordnare och min datagranne.
12.15
Lunch. Medhavd matlåda i Fikarummet med kollegorna. Ekokyckling och rostade rotsaker. En favvo som jag bara lyckats hitta på coop i Karlskoga. Avslutar med efterrätt, apelsin och en morot. mums!
Eftermiddagen går till att uppdatera mig på verksamhetens status, gå igenom nästa veckas möten och vilka jag kan gå med på. Det är mycket se och lära nu så det gäller att ha koll på de andras möten och se vilka som är matnyttiga för mig. Resten av tiden sitter jag och övar i dataprogrammet.
16.00
skriver in dagens arbetspass i tidsschemat och stänger av datorn
16.15
Kliver upp på spincykeln på friskis. Det är en grym lyx att ha så nära! Kör egna intervaller idag så det är spinhojen i konditionsdelen som ska svettas ner. 6X6 minuter på tröskel med två minuters vila. Det går förvånansvärt lätt att komma upp puls men jag känner ju att styrkan i benen är rätt låg. Nåja idag är det kondisen som ska tränas och det funkar fint. Avslutar med lite styrka arm och mage på mattan.
17.30
In i duschen innan anstormningen från jympapassen kommer.
17.45
Middag hemma vid köksbordet. Matlåda igen. Har börjat äta lagad mat två gånger om dagen när jag tränar hårdare. Verkar funka fint.
18.15 snabb handling. Får fikabesök i morron efter jobbet och då vill jag bjuda på hembakt så lite jäst, gott mjöl och fräsha grönsaker åker ner i korgen.
18.50
Degen knådas allt vad tygen håller. Ska man göra baguetteaktigt så måste det knådas. Speciellt nu när ingen surdegskultur fanns att få tag på. Medan degen jäser kör jag ett varv med dammsugaren och jagar rätt på veckans dammråttor. Jäklar va snabba dom e. Plockar undnan lite och kör en vända på degen igen. Sen får den gå in i ugnen.
19.40
Fortsätter plocka undan, -har jag inte nån duk till bordet? köket är min stötesten. Har ägnat tid och kraft åt att få vardagsrummet medan köket fortfarande är rätt trist. Ska ta tag i det efter Öppet spår.
20.30
Sätter mig vid datorn. Brödet är inne i ugnen. Ska försöka sätta ihop lite simträningspass åt Moa och sammanfatta min egen träning från förra veckan. Eftersom lungorna fått styra så längekänner jag viss frustration över att jag inte får nån ordentlig ordning på passen. Har fortfarande skit i dom men vet inte vad det står för. Börjar nu köra på lite för att se vad som händer. Man kan inte mesa omkring hur länge som helst!
21.30
Brödet ska ur ugnen. Mmmm luktar i alla fall gott. Kollar av mailen innan jag stänger av datorn.
22.00 Natti natti. Jag kryper ner i min 180säng med jättetäcket och slappar på spikmattan en stund innan det är dags för sömnen. Lyssnar slött på trafiken utanför och hoppas på massor med snö så att spåren i Ånnaboda kan köras om lagom till helgens långpass. Vore nice.
Jag älskar mitt arr bo så nära allt som jag gör nu. Ok jag vill inte bo i city hela mitt liv men nu passar det mig perfekt. tre minunter til jobbet och tre minuter till friskis. Fem minuter till affären. Känns som om lilla skogsmulle fått lätt inslag av citychick. Men visst jag saknar skogen. Tur att man kan köra långpass på helgerna...
Haiti behöver Din telefon!
Datum:
2010-01-19
Tid:
21:39:40
En läkare blev intervjuad på radion idag. Han är på plats i Haiti. Hans ord nådde in, såsom inga andra nyhetssändningar gjort.
Han berättarde om hur han kommit fram till ett kaos utan dess like. Hur han skulle ha jobbat som koordinatior men fann sig stående mitt i en röra av blöndande svårt sårade människor. Inga sängar, inga mediciner, inte ens några rum.Han opererade där, direkt på gatan.
Jag minns hans ord,"De med bukskador sållas bort, vi har inte möjlighet att vårda dem efteråt, det vore oetiskt att försöka, att prioritera dem"
Intrevjuaren frågar, "de med bukskador, vad händer med dem?"
Och svaret
" de dör, förstås"
Det slog mig som en knytnäve. Inför mitt inre samlades varje skrik av skräck och smärta jag någonsin hört, varje kaotisk operation, varje blodstänk på operationvägg och varje uppgiven blick från en teammedlem. allt samlades ihop och slog emot mig som en giganstisk flodvåg av insikt.
Om någon sa mig att jag kunde åka ner, nu idag, och hjälpa till så skuille jag inte tveka. Jag har tio års erfarenhet av operativ verksamhet. Om ingen läkare finns, Ge mig Peanger, tråd, sax och trasor. Eller låt mig vara med där. Jag kan sy, jag kan assistera och intrumentera vid hundratals olika ingrepp.
Men nu är jag inte där. Det finnns inget plan jag kan köpa biljett till och åka ner. Min vilja att hjälpa finns, jag brinner av hjälplösheten.
Känner du som jag? Vill du göra något?
Det finns något som vi alla kan göra. Det är enkelt.
SMSa liv till 72990. Det ger 50 kronor till läkare utan gränser. Då kan du hjälpa till att ge förnödenheter till läkaren som står där och tvingas prioritera bort männiksor som skulle kunna räddas om hjälpen fanns.
så SMSa
Tvångsvila!
Datum:
2010-01-18
Tid:
20:09:06
Nä det här går inte. Jag blir bara inte helt bra. Lungorna har fått nån skit, högt upp dock men jäkligt envist. Det river och tutar när jag hostar. Har gått över till !Heavvy drugs" och inhalerar nu tre gånger om dagen.
Men det värsta av allt.
INGEN TRÄNING!
ok jag kan få lyfta lite vikter hemma och träna lite core. Men INGEN kondtionträning, ingenting jobbigt. På ...
minst tre dagar. OM det inte går över kanske en he vecka (gud förbjude) Måste nog ge mig vännerna på vårdcentralen också. Troligen åste jag ha ännu mer äckliga mediciner för att bli av med vad det nu är för ett litet dagismonster som flyttat in. Suck.
Nåja jag kommer väl att ha det väldigt rent här hemma i alla fall, brukar ju tokstäda när jag inte får träna.
Det är lite struligt just nu
Datum:
2010-01-17
Tid:
21:37:43
NU har jag i alla fall bilder på vardagsrummet såj ag gör väl et försök att lägga in dom.
Men först.
Vi för våra tankar till Haiti. Till de som lever och alla de som dött. Den största naturkatastrofen FN upplevt. Det äsger en hel del. Flera gånger större än Tsunamin. Ändå kan vi svenskar inte helt relatera till den på samma sätt. För den här gången har vi inte semsterande grannar, kollegor och vänner som vi desperat försöker få veta om de lever eller inte. De som dött nu är inga vi känner. Därför uppbåda vi inte samma manngranna stöd. Tidningarna varvar Haitikatstrofen med vem som vann eller slogs ut i Let´s dance.
Ändå finns den där, om än lite svagare, viljan att hjälpa. Dessa männsikor som först upplevt en jordbävning bara för att slängas in i en mängd nya katastrofer. Svält, döda i mängder som förorena förutom skräcken att de ligger där, värmen, hemlösheten, sorgen och oron för de sina som man inte vet något om. så fruktansvärt att vi inte ens kan föreställa oss. Inte en chans.
Men hur? Röda korset känns liksom inte så smart. Risken verkar ju överhängande att man sen får höra om en ny högt uppsatt som använt mitt stöd till tjusiga bilar eller smycken åt älskarinnan. Nä det har varit lite FÖR många misstag på den fronten. Så här står jag med min goda vilja men ingenstans att göra av den. Ideer någon? Vilka fler organistationer sänder stöd?
Åter till något trivialt. Mitt vardagsrum. Känner inte för att skriva så mycket men,
Så här ser det ut
Å Nya Tv-bänken. ett fynd från blocket. 350pix.
Ett bord framför soffan, lite nya gardiner så är det komplett. Dock tror jag att jag lägger det på is ett tag. Speciellt om jag hittar någontans att skicka pengar. Jag varken svälter eller fryser. Det jag vill ha är bara ting. Inte mat i magen och en chans att sörja och begrava mina döda barn.
snigel på snö, singel på stan.
Datum:
2010-01-15
Tid:
23:29:50
Det är faktiskt jäkligt skönt att leva singelliv. man kan göra precis som man känner för. Inge gnäller över att man käkar hemgjord falafel och rotsaker dagarna i ändå. Ingen som dricker upp sista mjölken eller tar sista chokladbiten.
Fast BOTT själv har jag ju gjort ett år. Men det var rörigt ändå. Ska jag bo hemma inatt eller hos honom? Maten blev gammal eller var slut. Kläderna jag skulle ha var alltid på fel ställe. Nä det här är så skönt. Mitt hem. Nytt och ovant men helt klart skönt.
Sknar två saker. Nån som städar och nån att krama på lite grand ibland. Fast jag har ju min gamla mjukishund. En stor vovve som jag fick på treårsdagen av pappa. Hna har varot min trogna följeslagare genom livet. Börjar bli lätt luggsliten. men vem gör inte det...?
Snigel på snö
Datum:
2010-01-10
Tid:
19:00:52
Moa ringde i morse och var toktrött så hon hoppade av vårt planerade långpass. Hon har toktränat hela julen så det är inte så konstigt om kroppen säger ifrån. Jag visste att några örebrocyklister skulle upp vid elva och köra så jag tänkte se om jag kunde hänga på dom för lite sällis i stället.
Jo då, dom var där men sällskap vart det inte så mycekt av, Det är bara att inse att jag har bivit en slö slapp tant. Away they went. Fanns inte på världskartan å hänga med dom. Körde i mitt eget tempo så långt spåret gick (ja där pistmaskinen gick ner i mossen nånstans strax innan skrikarboda) Sen upp till Tomasboda och tillbaka till Ånnaboda. Borde bli en bit över tre mil. Jätteskönt.
Några såna turer varje helg som kommer vasan att gå finemang.
Tanken var att dra iväg till mässan ikväll också. Inte för att köra hårda intervaller men för att springa lite i alla fall. klockan sprang iväg och jag fick inte mat i mig förrän efter fem så det fick vara. Får testa på löpbandet på friskis i stället.
Det är nu dax att lägga upp lite nya träningsplaner. Den gamla gick totalt i putten med förkylningen och lite för mycket jobbande innan. Hostar fortfarande och är halvtät. I morron blir det i alla fall vilodag och fika med en kompis. Nice.
Lite kyla skrämmer bara de klena.
Datum:
2010-01-09
Tid:
16:57:57
Vad hade jag på mig då?
Lager 1
Underställstrosor(boxer)
sportbh
Stödlöparstrumpor i merino
löpartights 3/4 tunna
nike super, tunn underställs tröja
lager 2
merino undertröja (Ullmax)
underställsbyxor craft
windstopperstrumpor briko
undervantar med alutrådar
windstoppercykelmössa
Lager 3
Mina vanliga löparskor
vinterlöpartights craft
Briko skaljacka i windtex
Briko hummercykelvantar
fodrat pannband.
Buff runt halsen
Andningsmask.
Låter som en tokmassa klder men eftersom allt andas och är in stretch så var jag varken svettig eller stel.
Fast så värst snygg är man ju inte
Istapp i andningsmasken. första gången! OCh ögonfransarna, det blir dom nog inte längre av. Ser kallt ut men faktum är att masken klarade att leverera varm go luft även denna dag. -26 ute +20 inanför masken. Jag ser gärna knäpp ut när det funkar så bra. Inget rossel i mina lungor till skillnad från hur vissa andra lät när dom kom in.
I morron ska det bli varmare enligt yr.no Bra. Moa å jag har planerat långpass i skidspåret. Minst två mil vill jag köra, gärna upp emot fyra. Får dock tänka på att alla inte är "födda på skidor" som en annan. Fast Moa är en synnerligen envis tjej så vi får väl se...
Ikväll blir det slökväll. Skidor på tv först och sen ska jag göra lite mer panforte. En sorts energikaka skulle man kunn säga. Italienst från början. Sött och fullt med nötter, russin och aprikos och kryddor som muskot, kardemumma och nejlika. Håller sig bra och bra innehåll för kalla träningspass.
Sen blir det ju förstås varmchoklad och ostmacka efteråt. Inget smakar bättre.
Äntligen!
Datum:
2010-01-08
Tid:
23:18:38
Eller är det för den lätta mentholdoften från vaderna? Mmmmm
Två arbetsdagar. Vara den senare har gått åt till att försöka komma in i systemet. Efter sju besvärjelser och åtta svordomar av det mindre milda slaget så kom it-seltionen äntligen på vad felet var. Jag stod med i fel katalog! Jaha??? Ja det var ju tydligen inte deras problem så på måndag ska jag terrorisera nån annan stackare. Annars hhar jag suttit och lekt med träningsprogrammet för systemet som jag sen ska utbilda i. Försöker tänka mig in i vad jag ska tänka på när jag står där framme. Fast det är rätt lugnt. Har en massa chanser att kolla in hur de andra gör innan det blir skarpt läge för mig. Det är en skön stämning på nya jobbet. Allt strulande har fått folket att ta det kool.
Som idag när det var storstäd. Man plockade ur sitt rumm och sen var det bara att vänta medan dom tokstädade därinne. När vi hade storstädpå operation var det kris varenda gång. Föeseningar, orent, jobbigt. Nä här gick man å tog sig en extra fika. löste de akuta problemen på mobilen eller på nån grannes dator. hasta manjana. Så skönt med folk som bara "gillar läget" och gör det bästa av det. Alla är så goa,har tid att svara på en fråga eller hjälpa mig rätt. Man e ju som i en ny värld och det är mycket som ska ordnas innan jag kan komma igång ordentligt. Mina uppgifter närmaste veckan är att komma in i systemet, lära mig ahntera det och hitta på hemsidan och i våra mappar. För mig känns det som att leka. Jag läser lite här, testar lite där, kollar lite där och ringer till it-killarna. Undrar just hur länge jag får ha det så här lugnt?
ikväll är det en lugn kväll. I morgon ska jag testa att hänga skidorna på ryggsäcken och cykla till Karlslund. Känns löjligt att starta upp bilen för den kort resan. Speciellt eftersom den står ute i kylan. Den är inte ens nollgradig innan jag är framme och lär väl sluta bensin som en omvänd tankslang.
Ska baka lite mer pan forte också. så myckt godare än de gamla energikakorna.
Tally hooo.
Det går så långsamt
Datum:
2010-01-07
Tid:
20:31:46
Första arbetsdagen idag och alla är så snälla och hjälpsamma. Det är roligt. Väldigt annorlunda att sitta framför en dator hela dagen men inte tråkigt. Har en kalender som redan börjar fyllas så smått av möten och konferenser. Skönt. Jag kommer nog att gilla det här.
Vågade mig till Friskis idag. 40 minuter i konditionsmaskinerna och sen 40 min styrekträning arm och bål. Våage inte släppa på till några högre pulser men skönt att röra på sig och bli lite svettig. Det har satt sig i lungorna lite igen och det är väl inte så bra men jag hoppas ändå att jag snart ska vara på banan igen. om inte så åtminstone i skidspåret.
Nya planer.
Datum:
2010-01-05
Tid:
10:52:38
Kallt men förödande vackert.
Datum:
2010-01-05
Tid:
10:03:42
Planen för idag är att knata iväg med skidorna till venaspåret och köra milspåret. FÅ se om det kanske värmer på sig några grader först bara. Det känske inte så veldigt efffektiv träning men det ger en i alla fll rätten at komma hem och göra lite varmchoklad... Är ännu bättre idag men fortfarande duktigt tät och snorig och försöker använda lite förnuft så jag går ur den här sjukan så bra som möjligt.
Förövrigt är det hemma pyssel som gäller. Brödbak, storkok med god tomatsoppa och ner med julsakerna. Kanske lämnar jag julstjärnan i vardagsrummet för den ger så funt ljus men tomtegardingerna har definitivt gjort sitt för i år. Likaså julbocken och julstrumpan som, till min besvikelse inte blev fylld.
Nu ska jag in en kort sväng på blocket. Har blivit beroende av denna sida. Letar efter en hel del grejor. Matta, soffbord och skrivbord. Som vanligt är jag kinkig med vad jag vill ha så det är svårt. Men jag har ju inte bråttom. Trivs rätt bra med att ha datorn i knät faktiskt.
I morgon blir det långpass i Ånnaboda. ÄR det lika smällkallt som dom lovat så blir det turskidorna de pjäxorna klarar -30. Det har jag testat. Fötterna är ju annars det som r svårast att klara. Det ryktas om att tomasboda har öppet så man kan värma sig innan man vänder hemåt. Tingeling
